fredag 29 oktober 2010
fredag 22 oktober 2010
Klubb Revolt
Imorgon ska jag och Emma som Veganbageriet servera fika på Klubb Revolt där band som Barley Scrap, Cyan Marble och Leonids ska spela. Portarna öppnas till Lovisagården/IOGT-huset (mitt emot Å) 18:00. 20:- inträde och då ingår garderob. Kom gärna och lyssna på schysst musik eller passa på att ta en vegansk ekologisk fika!
onsdag 20 oktober 2010
Nästa lopp!
Den 7 maj är det ett lopp i Stockholm som heter SpringCross. Där kan man välja mellan distanserna 6 km och 12 km. De män och kvinnor som springer 12 km under 60 respektive 70 minuter får en guldmedalj medan de andra får silver. Mitt mål är självklart att få en guldmedalj.
Jag provade min nyinköpta Nike+ idag och den gav mig tiden 24:14 på 5.22 km och jag snittade över 12 km/h. Håller jag det så borde det ju gå galant!
Jag provade min nyinköpta Nike+ idag och den gav mig tiden 24:14 på 5.22 km och jag snittade över 12 km/h. Håller jag det så borde det ju gå galant!
söndag 17 oktober 2010
Tjurruset
Igår så bar det av till mitt första lopp - Tjurruset! Tyvärr var det ingen som kunde följa med, så det blev inte så mycket bilder på mig. Jag kände mig "miljöbovig" och tog bilen till Botkyrka Motorstadion. När jag började närma mig så fastnade jag plötsligt i en bilkö. Efter en halvtimme av krypkörning började frustrationen och stressen komma... Skulle jag hinna komma fram eller kommer jag missa det och stå där som ett fån som kom för sent? Plötsligt märkte jag att en man klev ut ur bilen framför för att springa till kanten av vägen och kissa. Han hade en nummerlapp på bröstet! "Vad skönt att jag inte är ensam löpare i denna domerdagskö tänkte jag". En liten stund senare märkte jag att fler och fler löpare behövde kissa (jag med, men jag var ju ensam i bilen så jag fick hålla mig) och då kände jag ett lugn.
Väl framme (30 minuter efter sista starten) fick jag en jättebra parkering och till min lättnad skulle en grupp precis starta. Vi var inte många i den gruppen - kanske 50-60 styckna. Alla hade nog kommit sent.
Banan började med små upp -och nerförsbackar på en crossbana som inte var allt för jobbiga. Senare bar det av in i skogen då det blev lite värre stentäckta backar. Redan vid start kände jag mig uttorkad så vätskekontrollen som var vid 2 km var perfekt! De första hindren gick att undvika relativt väl. Det första djävulshindret jag mötte var vatten upp till midjan i 10 meter. Det tog ett tag innan känseln kom tillbaka efter det.
De första 5 kilometerna gick bra - det var sen de jävliga hindren kom. Gyttja, sankmark, lera och smuts. Jag fastnade i två gyttjegropar men lyckades ta mig ur till slut. Det allra värsta måste ha varit sankmarken som säkert var över 500 meter! De allra flesta valde att gå igenom det eftersom att det var svårt att springa i det. Jag varvade med att springa och gå eftersom att jag ville ur det så fort som möjligt för att rädda mina iskalla fötter.
Väl i mål, där de ropade upp mitt namn och att jag kom från Vegan Runners (pepp!), fick jag min medalj och en påse med vatten, baconchips, sesamkakor och halstabletter. Händerna var, trotts att jag hade handskar, stelfrusna och utan känsel. Det kändes omöjligt att få av mig jackan eftersom att jag inte kunde greppa dragkedjan. Till slut gick det och resan bar av hemåt.
Min tid blev 1:18:33. Inget lopp att sätta ett personbästa på! Jag gör gärna om det nästa år. Någon som är på?
Snygg som få när man kommer in i mål!
Mina vita skor.
Väl framme (30 minuter efter sista starten) fick jag en jättebra parkering och till min lättnad skulle en grupp precis starta. Vi var inte många i den gruppen - kanske 50-60 styckna. Alla hade nog kommit sent.
Banan började med små upp -och nerförsbackar på en crossbana som inte var allt för jobbiga. Senare bar det av in i skogen då det blev lite värre stentäckta backar. Redan vid start kände jag mig uttorkad så vätskekontrollen som var vid 2 km var perfekt! De första hindren gick att undvika relativt väl. Det första djävulshindret jag mötte var vatten upp till midjan i 10 meter. Det tog ett tag innan känseln kom tillbaka efter det.
De första 5 kilometerna gick bra - det var sen de jävliga hindren kom. Gyttja, sankmark, lera och smuts. Jag fastnade i två gyttjegropar men lyckades ta mig ur till slut. Det allra värsta måste ha varit sankmarken som säkert var över 500 meter! De allra flesta valde att gå igenom det eftersom att det var svårt att springa i det. Jag varvade med att springa och gå eftersom att jag ville ur det så fort som möjligt för att rädda mina iskalla fötter.
Väl i mål, där de ropade upp mitt namn och att jag kom från Vegan Runners (pepp!), fick jag min medalj och en påse med vatten, baconchips, sesamkakor och halstabletter. Händerna var, trotts att jag hade handskar, stelfrusna och utan känsel. Det kändes omöjligt att få av mig jackan eftersom att jag inte kunde greppa dragkedjan. Till slut gick det och resan bar av hemåt.
Min tid blev 1:18:33. Inget lopp att sätta ett personbästa på! Jag gör gärna om det nästa år. Någon som är på?
söndag 10 oktober 2010
torsdag 7 oktober 2010
Slutet för pälsindustrin
Detta har jag kopierat rakt av från djurensbefrielsefront.com. Mycket bra läsning som slår hål på alla myter om att det är dåligt att frita minkar.
Med början under 1997 började en ny aktionsstrategi mot pälsindustrin ta form. Som komplement till vanlig informations- och opinionsbildning började man attackera pälsdjursfarmerna direkt. Syftet var att rädda livet på de inspärrade rävarna eller minkarna samt att skada förtryckarna ekonomiskt.
Hittills har mer än 30 farmer attackerats, tusentals djur har räddats och ett flertal farmer har fått lägga ned efter attentaten.
Antalet pälsdjursfarmer har under de senaste åren minskat drastiskt, och med fler lyckosamma aktioner ser denna strategi ut att kunna bli slutet för pälsindustrin. Dock har fler än farmarna själva sett negativt på dessa aktioner. Detta är synd, och för att råda bot på detta kommer de argument som talar mot minkarnas rätt till frihet att bemötas här.
Om minkarnas överlevnad
Det som oftast kritiseras är att man tror att minkarna inte klarar sig i det fria, utan att de dör, antingen genom svält eller p.g.a. att de blir överkörda. Ibland får man höra uttalanden som att "minkarna är domesticerade [förtamade]", eller att de skulle ha blivit av med deras förmåga att jaga efter att ha suttit större delen av sina liv i bur. Detta är också ett av farmarens främsta argument för farmning, d.v.s. att minkarna skulle trivas i sitt "hem" på farmen, men det stämmer naturligtvis inte. På den korta tid som minkar fötts upp på farmer, nämligen 70 år, har de inte hunnit bli domesticerade. Minken har kvar alla sina naturliga instinkter som att t.ex. jaga, simma, finna skydd och att bygga näste. Alla de sjukdomar och beteenderubbningar som förekommer bland inspärrade minkar tyder på att en mink inte hör hemma i buren, utan i frihet. Minkar födda i frihet är genetiskt sett 95 % samma djur som de på farmerna. Det som skiljer de åt är främst pälsen, och detta är helt beroende av den föda minkarna fått på farmen.
Ett konkret bevis på att minkarna klarar sig, och som även tar kål på myten om att minkarna "avvänts" sina instinkter efter födseln, är att de minkar som släpptes fria vid en aktion i Svenljunga den 12 oktober 1997 setts - efter vintern - både i Halland och i Småland. Att det var just de minkarna syntes på pälsen.
Visst är jag medveten om att några av de tusentals minkar som släppts ut kommer att dö, men man får ju inte glömma vad alternativet hade varit - nämligen att varenda mink hade gått en säker död till mötes. Nu får de åtminstone chans att kunna leva ett lyckligt liv i frihet, att kunna simma i sjöarna för att dyka upp ur vattnet och för första gången känna gräs och mossa under tassarna. Dessutom måste tilläggas att det alltid dör djur som lever i frihet. En finsk forskare har konstaterat att en stor del av alla minkar som är födda i frihet dör även de, när vintern knackar på dörren.
Överkörda minkar
Vad det gäller de minkar som sägs bli överkörda av bilar, illustreras detta bäst med ett exempel från USA (Sverige är långt från det enda landet där frisläppningar av minkar ägt rum). I ett fall kallat "Chatham 3" släpptes drygt 1.500 minkar fria. Medierna gick där, liksom i Sverige, farmarens ärende och kritiserade aktionerna. Farmaren hävdade att runt 400 av de minkar som blivit frisläppta skulle ha blivit överkörda, men när det i rätten krävdes bevis i form av foton eller döda kroppar sjönk antalet döda kraftigt till 300, 200, 100 och till sist till 12 stycken. Vad som dessutom bör nämnas i sammanhanget är att ofta när det visats bilder på överkörda minkar, så har vägen de körts över på, ofta varit en liten grusväg som enbart leder till farmen i fråga. Och om farmaren kallblodigt kan döda tusentals minkar varje år, varför skulle han då inte kunna köra över några med sin bil? Dessutom verkar det ju bra i propagandasyfte, för det var ju uppenbarligen många som gick på farmarens "trick".
Döda alla rovdjur?
Det näst vanligaste argumentet som talar mot att ge minkarna sin frihet, är ur ekologisk synvinkel. Man kritiserar nämligen minkarna för att vara rovdjur, och tror att de ställer till oreda i den ekologiska balansen. Att kritisera rovdjur för att vara just rovdjur är ju väldigt märkligt. Konsekvenserna av detta blir att alla rovdjur borde utrotas - något som verkligen skulle innebära en ekologisk katastrof. Att minska antalet rovdjur, eller att åtminstone inte höja det, går överhuvudtaget inte ihop med Naturvårdsverkets senaste rapporter. I denna vill man faktiskt fördubbla den svenska rovdjursstammen. Dock ska jag ändå undersöka om minkarna verkligen gjort den skada som vissa verkar tro.
Påverkar ej minkbeståndet
För det första måste vi konstatera att det i Sverige finns mer än en miljon minkar som är födda i frihet. Enligt experter på området har alltså det totala antalet minkar som är fria inte påverkats överhuvudtaget av frisläppningarna. Aktivisterna har alltså endast ökat Sveriges minkbestånd med en ytterst liten del. De siffror som basuneras ut i media är dessutom oftast missvisande; oftast fångas runt hälften av minkarna in igen, och även de minkar som kommer att dö i frihet bör dras ifrån den ursprungliga siffran.
Revirhävdande
Visserligen är det till en början många minkar på ett och samma ställe, men detta reglerar minkarna själva genom att de är starkt revirhävdande. Varje mink kräver förutom vid parningssäsong en yta på två - tre kvadratkilometer. Att säga att en mink på ett sådant stort område skulle kunna göra någon ekologisk skada, är högst orealistiskt. Minkarna har själva inga problem med att sprida ut sig, eftersom de har stor förmåga att förflytta sig snabbt över stora avstånd. En mink kan t.ex. utan större problem röra sig upp till tre mil/vecka.
Flera födokällor
Minkarna specialiserar sig dessutom inte på en speciell födokälla, olikt t.ex. lodjur eller utter som specialiserar sig på harar respektive fiskar. Genom att undersöka minkens avföring har det visat sig att de äter fiskar, fåglar, kräftor, groddjur, gnagare m.m. Minken jagar helt enkelt det som det finns gott om; finns det gott om kräftor då äter de dem. När sedan kräftornas antal minskar väljer minkarna en annan födokälla, helt enkelt därför att det krävs för mycket arbete för att fortsätta jaga kräftor. Kräftorna får då chans att föröka sig och förstärka sin art. Allt enligt naturens bestämda gång.
Hönor fridlysta fåglar?
De "ekologiska problem" som kunnat bevisas har endast visat sig vara att hönshus som legat i närheten av farmen blivit besökta av minkar. Att härifrån dra slutsatsen att minkarna orsakar "ekologisk obalans" är väldigt lång. Ibland har kritik även riktats mot att fridlysta fåglar benägna i Stockholms skärgård hotats av minkar. Återigen vill jag påpeka att de frisläppta minkarna påverkat Sveriges minkbestånd ytterst lite. Dessutom är det ju rent av dumt att tro att fåglar i Stockholms skärgård skulle påverkas av frisläppningarna. Inte en enda farm som attackerats har legat i närheten av Stockholms skärgård, utan de flesta aktioner som utförts har varit i Småland och Västra Götaland.
Inga resultat från farmaren
Gång på gång har farmarna m.fl. sagt att frisläppningarna kommer att få "mycket allvarliga konsekvenser", och ibland har utredningar tillsatts. Om nu detta skulle stämma så skulle ju detta ha kunnat bevisats för länge sedan. Men eftersom det inte stämmer har inga sådana resultat kunnat fås fram, och därmed håller inte heller det ekologiska argumentet för farmaren och hans vänner.
Det är dags att fler vågar försvara de frisläppningar som skett. Vi får inte låta farmarens ord få stå oemotsagda. Din röst kan göra en skillnad för djuren!
Med början under 1997 började en ny aktionsstrategi mot pälsindustrin ta form. Som komplement till vanlig informations- och opinionsbildning började man attackera pälsdjursfarmerna direkt. Syftet var att rädda livet på de inspärrade rävarna eller minkarna samt att skada förtryckarna ekonomiskt.
Hittills har mer än 30 farmer attackerats, tusentals djur har räddats och ett flertal farmer har fått lägga ned efter attentaten.
Antalet pälsdjursfarmer har under de senaste åren minskat drastiskt, och med fler lyckosamma aktioner ser denna strategi ut att kunna bli slutet för pälsindustrin. Dock har fler än farmarna själva sett negativt på dessa aktioner. Detta är synd, och för att råda bot på detta kommer de argument som talar mot minkarnas rätt till frihet att bemötas här.
Om minkarnas överlevnad
Det som oftast kritiseras är att man tror att minkarna inte klarar sig i det fria, utan att de dör, antingen genom svält eller p.g.a. att de blir överkörda. Ibland får man höra uttalanden som att "minkarna är domesticerade [förtamade]", eller att de skulle ha blivit av med deras förmåga att jaga efter att ha suttit större delen av sina liv i bur. Detta är också ett av farmarens främsta argument för farmning, d.v.s. att minkarna skulle trivas i sitt "hem" på farmen, men det stämmer naturligtvis inte. På den korta tid som minkar fötts upp på farmer, nämligen 70 år, har de inte hunnit bli domesticerade. Minken har kvar alla sina naturliga instinkter som att t.ex. jaga, simma, finna skydd och att bygga näste. Alla de sjukdomar och beteenderubbningar som förekommer bland inspärrade minkar tyder på att en mink inte hör hemma i buren, utan i frihet. Minkar födda i frihet är genetiskt sett 95 % samma djur som de på farmerna. Det som skiljer de åt är främst pälsen, och detta är helt beroende av den föda minkarna fått på farmen.
Ett konkret bevis på att minkarna klarar sig, och som även tar kål på myten om att minkarna "avvänts" sina instinkter efter födseln, är att de minkar som släpptes fria vid en aktion i Svenljunga den 12 oktober 1997 setts - efter vintern - både i Halland och i Småland. Att det var just de minkarna syntes på pälsen.
Visst är jag medveten om att några av de tusentals minkar som släppts ut kommer att dö, men man får ju inte glömma vad alternativet hade varit - nämligen att varenda mink hade gått en säker död till mötes. Nu får de åtminstone chans att kunna leva ett lyckligt liv i frihet, att kunna simma i sjöarna för att dyka upp ur vattnet och för första gången känna gräs och mossa under tassarna. Dessutom måste tilläggas att det alltid dör djur som lever i frihet. En finsk forskare har konstaterat att en stor del av alla minkar som är födda i frihet dör även de, när vintern knackar på dörren.
Överkörda minkar
Vad det gäller de minkar som sägs bli överkörda av bilar, illustreras detta bäst med ett exempel från USA (Sverige är långt från det enda landet där frisläppningar av minkar ägt rum). I ett fall kallat "Chatham 3" släpptes drygt 1.500 minkar fria. Medierna gick där, liksom i Sverige, farmarens ärende och kritiserade aktionerna. Farmaren hävdade att runt 400 av de minkar som blivit frisläppta skulle ha blivit överkörda, men när det i rätten krävdes bevis i form av foton eller döda kroppar sjönk antalet döda kraftigt till 300, 200, 100 och till sist till 12 stycken. Vad som dessutom bör nämnas i sammanhanget är att ofta när det visats bilder på överkörda minkar, så har vägen de körts över på, ofta varit en liten grusväg som enbart leder till farmen i fråga. Och om farmaren kallblodigt kan döda tusentals minkar varje år, varför skulle han då inte kunna köra över några med sin bil? Dessutom verkar det ju bra i propagandasyfte, för det var ju uppenbarligen många som gick på farmarens "trick".
Döda alla rovdjur?
Det näst vanligaste argumentet som talar mot att ge minkarna sin frihet, är ur ekologisk synvinkel. Man kritiserar nämligen minkarna för att vara rovdjur, och tror att de ställer till oreda i den ekologiska balansen. Att kritisera rovdjur för att vara just rovdjur är ju väldigt märkligt. Konsekvenserna av detta blir att alla rovdjur borde utrotas - något som verkligen skulle innebära en ekologisk katastrof. Att minska antalet rovdjur, eller att åtminstone inte höja det, går överhuvudtaget inte ihop med Naturvårdsverkets senaste rapporter. I denna vill man faktiskt fördubbla den svenska rovdjursstammen. Dock ska jag ändå undersöka om minkarna verkligen gjort den skada som vissa verkar tro.
Påverkar ej minkbeståndet
För det första måste vi konstatera att det i Sverige finns mer än en miljon minkar som är födda i frihet. Enligt experter på området har alltså det totala antalet minkar som är fria inte påverkats överhuvudtaget av frisläppningarna. Aktivisterna har alltså endast ökat Sveriges minkbestånd med en ytterst liten del. De siffror som basuneras ut i media är dessutom oftast missvisande; oftast fångas runt hälften av minkarna in igen, och även de minkar som kommer att dö i frihet bör dras ifrån den ursprungliga siffran.
Revirhävdande
Visserligen är det till en början många minkar på ett och samma ställe, men detta reglerar minkarna själva genom att de är starkt revirhävdande. Varje mink kräver förutom vid parningssäsong en yta på två - tre kvadratkilometer. Att säga att en mink på ett sådant stort område skulle kunna göra någon ekologisk skada, är högst orealistiskt. Minkarna har själva inga problem med att sprida ut sig, eftersom de har stor förmåga att förflytta sig snabbt över stora avstånd. En mink kan t.ex. utan större problem röra sig upp till tre mil/vecka.
Flera födokällor
Minkarna specialiserar sig dessutom inte på en speciell födokälla, olikt t.ex. lodjur eller utter som specialiserar sig på harar respektive fiskar. Genom att undersöka minkens avföring har det visat sig att de äter fiskar, fåglar, kräftor, groddjur, gnagare m.m. Minken jagar helt enkelt det som det finns gott om; finns det gott om kräftor då äter de dem. När sedan kräftornas antal minskar väljer minkarna en annan födokälla, helt enkelt därför att det krävs för mycket arbete för att fortsätta jaga kräftor. Kräftorna får då chans att föröka sig och förstärka sin art. Allt enligt naturens bestämda gång.
Hönor fridlysta fåglar?
De "ekologiska problem" som kunnat bevisas har endast visat sig vara att hönshus som legat i närheten av farmen blivit besökta av minkar. Att härifrån dra slutsatsen att minkarna orsakar "ekologisk obalans" är väldigt lång. Ibland har kritik även riktats mot att fridlysta fåglar benägna i Stockholms skärgård hotats av minkar. Återigen vill jag påpeka att de frisläppta minkarna påverkat Sveriges minkbestånd ytterst lite. Dessutom är det ju rent av dumt att tro att fåglar i Stockholms skärgård skulle påverkas av frisläppningarna. Inte en enda farm som attackerats har legat i närheten av Stockholms skärgård, utan de flesta aktioner som utförts har varit i Småland och Västra Götaland.
Inga resultat från farmaren
Gång på gång har farmarna m.fl. sagt att frisläppningarna kommer att få "mycket allvarliga konsekvenser", och ibland har utredningar tillsatts. Om nu detta skulle stämma så skulle ju detta ha kunnat bevisats för länge sedan. Men eftersom det inte stämmer har inga sådana resultat kunnat fås fram, och därmed håller inte heller det ekologiska argumentet för farmaren och hans vänner.
Det är dags att fler vågar försvara de frisläppningar som skett. Vi får inte låta farmarens ord få stå oemotsagda. Din röst kan göra en skillnad för djuren!
onsdag 29 september 2010
Amazing Ombah smoothie!
Nu sitter jag här och smuttar i mig en härligt smoothie. Det blev en gammal hederlig Ombah smoothie (i engelskan särskriver man). I dagens smoothie finns 2 ganska små bananer, 2 dl apelsinjuice, en skvätt linföolja, en liten näve havregryn, en ännu mindre näve chiafrön och 1 tsk spirulinapulver.
En sak som jag stör mig på. Ja, en till sak. Det är all försäljningshets kring hälsosamma saker och hur de alltid sätter skyhöga priser på t.ex. gojibär i hälsokostaffärer. Det är väl antagligen inte hälsokostaffärernas fel att det är dyrt utan det ju leverantörernas fel. Så fort något är hälsosamt kan företag sätta sitt märke på det och sälja det till sjuka överpriser. Renée Voltaire är en av dem. Jag höll på att tappa hakan när jag öppnade hennes misosoppalåda och upptäckte att påsarna där i var något billigt tyskt märke. Hon har alltså bara köpt in sådana, lagt dem i en låda med hennes namn på och sålt dem dyrt.
Men ändå... Jag tycker att det är bra med dyr mat. Dels för att den mesta ekologiska maten är dyr men också för att det hindrar oss att spendera pengar på onödiga saker. Konsumtion, eller shopping om man hellre kallar det så, är nog en av de vanligaste drogerna idag. Folk vill bara ha mer och mer. En vän till mig hade en teori om shoppingberoende - hon trodde det är kvar från stenåldern då vi var samlare. Det kan vara så, men betyder det att de som älskar shopping är lite minde utvecklade stenåldersmänniskor? Tåls att tänka på.
En sak som jag stör mig på. Ja, en till sak. Det är all försäljningshets kring hälsosamma saker och hur de alltid sätter skyhöga priser på t.ex. gojibär i hälsokostaffärer. Det är väl antagligen inte hälsokostaffärernas fel att det är dyrt utan det ju leverantörernas fel. Så fort något är hälsosamt kan företag sätta sitt märke på det och sälja det till sjuka överpriser. Renée Voltaire är en av dem. Jag höll på att tappa hakan när jag öppnade hennes misosoppalåda och upptäckte att påsarna där i var något billigt tyskt märke. Hon har alltså bara köpt in sådana, lagt dem i en låda med hennes namn på och sålt dem dyrt.
Men ändå... Jag tycker att det är bra med dyr mat. Dels för att den mesta ekologiska maten är dyr men också för att det hindrar oss att spendera pengar på onödiga saker. Konsumtion, eller shopping om man hellre kallar det så, är nog en av de vanligaste drogerna idag. Folk vill bara ha mer och mer. En vän till mig hade en teori om shoppingberoende - hon trodde det är kvar från stenåldern då vi var samlare. Det kan vara så, men betyder det att de som älskar shopping är lite minde utvecklade stenåldersmänniskor? Tåls att tänka på.
En bra start på dagen
Idag gick jag upp ca. 06:20, drack aminosyror, tog på mig löparkläderna och sprang i 20 minuter. Sedan blev det frukost med macka (kunde valt något bättre), proteinshake, juice och multivitamintablett. På vägen hem (från Emma) handlade jag bananer och bönor på ica och fick bananerna för 5:- bara för att de var mogna. Alldeles nyss körde jag ett yogapass och nu är det dags för en smoothie! Vädret kan man inte klaga på heller.
tisdag 28 september 2010
18 dagar kvar...
Nu är det 18 dagar kvar till jag ska springa Tjurruset. Känner mig inte direkt i form för det eftersom att varje gång jag har kommit igång med träningen har jag lyckats bli förkyld. Nu är jag nästan helt frisk och har börjat träna ordentligt igen. Jag tänker inte springa lika långa sträckor utan satsar mer på korta sträckor flera gånger i veckan. Samtidigt så proppar jag i mig multivitamintabletter, aminosyror, protein, fett och kolhydrater (natural stuff, förstås) för att förbygga sjukdom. Att bli sjuk igen har jag verkligen inte tid med. Heja heja!
torsdag 23 september 2010
Hej igen!
Det var ett tag sedan. Vad gör du nu för tiden? Jaha. Varför jag inte har bloggat? Det vet inte jag heller. Äh, ibland blir det så - man är på topp och sjunker rakt ner i botten. Lite sur är jag på mig själv över att jag aldrig färdigställde "Vad äter en
vegan?". Men livet är långt så jag har många dagar på mig att fixa klart!
Jag är nog ganska anti av mig. Fast ändå på ett positivt sätt. Egentligen är jag bara anti samhällsnormerna. Jag skulle hellre säga att jag är pro (alltså för, men pro låter coolare). Pro veganism, pro nykterism, pro att sakta ner samhället, pro rättvisa, pro fred och allt annat som är bra. Det är för mycket anti idag (säger jag som har en pin på min ryggsäck med ett överkryssad moderat-m). Dock tror jag att det behövs både pro och anti för att man ska komma någonstans här i världen. Motståndare ska även vara förespråkare. Förespråkare ska även vara motståndare. Man måste visa att en annan värld är möjlig samtidigt som man motarbetar den nuvarande världen.
Igår när jag hade ett infobord på stan med Djurrättsalliansen så kom det fram en kvinna och pratade med mig. Hon sade att hon brydde sig om djuren, men att hon inte direkt gjorde någonting. Jag förklarade för henne att om man äter vegetariskt bara några gånger i veckan så gör man skillnad. Det jag fick till svar då var än en gång "Men så länge man bryr sig, så är det lugnt". Så är det inte. Självklart ska man bry sig, men då ska man väl även försöka göra något åt det. Det måste man för att kunna må bra i sig själv. Att bara se på utan att göra någonting dödar själen.
Jag vet inte vad jag ville egentligen med det här inlägget. Egentligen tänkte jag lite snällt förklara varför jag inte har bloggat på länge, fast sådana inlägg har jag skrivit förut och då har jag alltid lovat att jag ska bli bättre. Jag tänker inte lova någonting. Jag tänker ta det i min takt.
(Nu när jag läser igenom inlägget märker jag att jag aldrig riktigt kom till någon slutpunch. Den får ni hitta på själva.)
vegan?". Men livet är långt så jag har många dagar på mig att fixa klart!
Jag är nog ganska anti av mig. Fast ändå på ett positivt sätt. Egentligen är jag bara anti samhällsnormerna. Jag skulle hellre säga att jag är pro (alltså för, men pro låter coolare). Pro veganism, pro nykterism, pro att sakta ner samhället, pro rättvisa, pro fred och allt annat som är bra. Det är för mycket anti idag (säger jag som har en pin på min ryggsäck med ett överkryssad moderat-m). Dock tror jag att det behövs både pro och anti för att man ska komma någonstans här i världen. Motståndare ska även vara förespråkare. Förespråkare ska även vara motståndare. Man måste visa att en annan värld är möjlig samtidigt som man motarbetar den nuvarande världen.
Igår när jag hade ett infobord på stan med Djurrättsalliansen så kom det fram en kvinna och pratade med mig. Hon sade att hon brydde sig om djuren, men att hon inte direkt gjorde någonting. Jag förklarade för henne att om man äter vegetariskt bara några gånger i veckan så gör man skillnad. Det jag fick till svar då var än en gång "Men så länge man bryr sig, så är det lugnt". Så är det inte. Självklart ska man bry sig, men då ska man väl även försöka göra något åt det. Det måste man för att kunna må bra i sig själv. Att bara se på utan att göra någonting dödar själen.
Jag vet inte vad jag ville egentligen med det här inlägget. Egentligen tänkte jag lite snällt förklara varför jag inte har bloggat på länge, fast sådana inlägg har jag skrivit förut och då har jag alltid lovat att jag ska bli bättre. Jag tänker inte lova någonting. Jag tänker ta det i min takt.
(Nu när jag läser igenom inlägget märker jag att jag aldrig riktigt kom till någon slutpunch. Den får ni hitta på själva.)
torsdag 26 augusti 2010
Uppdatering om spirulina
Jag frågade Erik på Råvarubutiken vad han trodde om spirulina och jag fick ett ganska intressant svar.
"Hej Robin!
Absolut en intressant frågeställning! Jag tror precis som någon av de källor du anger på bloggen, att man kan vara lugn. Okej, det kan tydligen vara så att detta BMAA finns i spirulina (fast om man läser på länken nedan behöver inte heller detta vara sant). Men om det nu är så, så måste man ta i beaktande att halten sannolikt är mycket låg. Exemplet från Guam där en befolkning hade inte bara hade ätit frön som innehöll BMAA utan även fladdermöss som hade levt på att äta dessa frön, måste ses i ljuset av att de lär ha fått i sig mycket höga koncentrationer. En toxin kan ju bioackumuleras kraftigt när det kommer högre upp i näringskedjan. Precis som att en fisk kan ha en koncentration av en tungmetall som är någon miljon gånger högre än i det omgivande vattnet. Att dricka vattnet är okej (även om det är lite väl salt, kanske) men att äta fisken är inte jättebra.
Sen måste man komma ihåg att spirulina ätits i många tusentals år, och kunskap om att det är ett bra och välgörande livsmedel uppenbarligen har överlevt. Sen kan man lätt bli irriterad på denna typ av forskningsrön som kommer fram, för man tar inte upp just alla de fantastiska anti-inflammatoriska och anticancerogena egenskaper som finns hos blågröna alger. Och hur dessa ämnen och alla mineraler hjälper kroppen att hållas frisk och stark. Och jämför med en hamburgare, som är full med toxiner, försurande proteiner, slembildande gluten, konserveringsmedel. Var finns larmen om dessa?
Dessutom skulle jag vilja lägga till att man, om man nu tror att man får i sig en viss mängd BMAA genom exempelvis spirulina, sannolikt har en mycket bättre förmåga att hantera den lilla mängd toxin om man lever sunt, än om man har en mage/tarm där maten inte bryts ned korrekt, och där toxiner lagras på hög i organer och vävnader. Om du äter bra, idrottar och så, så kommer du ha en naturlig avgiftningsprocess som tar itu med dessa toxiner.
Jag tänker inte oroa mig utan äter mina alger för dess goda egenskaper.
Och gå in på: http://www.naturalnews.com/006989.html
Vänliga kvällshälsningar,
Erik Rosenblad
(och PS, jag är ju bara en amatör på området, och ingen utbildad nutritionist, men tror mig iaf ha rätt så bra koll) :o)"
Min slutsats blir nu att jag tänker fortsätta med spirulina. Dock tänker jag inte överkonsumera det - 1 tsk om dagen räcker gott och väl.
"Hej Robin!
Absolut en intressant frågeställning! Jag tror precis som någon av de källor du anger på bloggen, att man kan vara lugn. Okej, det kan tydligen vara så att detta BMAA finns i spirulina (fast om man läser på länken nedan behöver inte heller detta vara sant). Men om det nu är så, så måste man ta i beaktande att halten sannolikt är mycket låg. Exemplet från Guam där en befolkning hade inte bara hade ätit frön som innehöll BMAA utan även fladdermöss som hade levt på att äta dessa frön, måste ses i ljuset av att de lär ha fått i sig mycket höga koncentrationer. En toxin kan ju bioackumuleras kraftigt när det kommer högre upp i näringskedjan. Precis som att en fisk kan ha en koncentration av en tungmetall som är någon miljon gånger högre än i det omgivande vattnet. Att dricka vattnet är okej (även om det är lite väl salt, kanske) men att äta fisken är inte jättebra.
Sen måste man komma ihåg att spirulina ätits i många tusentals år, och kunskap om att det är ett bra och välgörande livsmedel uppenbarligen har överlevt. Sen kan man lätt bli irriterad på denna typ av forskningsrön som kommer fram, för man tar inte upp just alla de fantastiska anti-inflammatoriska och anticancerogena egenskaper som finns hos blågröna alger. Och hur dessa ämnen och alla mineraler hjälper kroppen att hållas frisk och stark. Och jämför med en hamburgare, som är full med toxiner, försurande proteiner, slembildande gluten, konserveringsmedel. Var finns larmen om dessa?
Dessutom skulle jag vilja lägga till att man, om man nu tror att man får i sig en viss mängd BMAA genom exempelvis spirulina, sannolikt har en mycket bättre förmåga att hantera den lilla mängd toxin om man lever sunt, än om man har en mage/tarm där maten inte bryts ned korrekt, och där toxiner lagras på hög i organer och vävnader. Om du äter bra, idrottar och så, så kommer du ha en naturlig avgiftningsprocess som tar itu med dessa toxiner.
Jag tänker inte oroa mig utan äter mina alger för dess goda egenskaper.
Och gå in på: http://www.naturalnews.com/006989.html
Vänliga kvällshälsningar,
Erik Rosenblad
(och PS, jag är ju bara en amatör på området, och ingen utbildad nutritionist, men tror mig iaf ha rätt så bra koll) :o)"
Min slutsats blir nu att jag tänker fortsätta med spirulina. Dock tänker jag inte överkonsumera det - 1 tsk om dagen räcker gott och väl.
onsdag 25 augusti 2010
Spirulina farligt?
Fick en kommentar om att spirulina skulle vara farligt så jag kollade upp det. Vissa hävdar att det kan vara farligt, andra inte. Det vanligaste folk oroar sig för är att spirulina innehåller BMAA som kan ge upphov till Altzeimers och Parkinssons. Wikipedia berättar att om man har metabolismsjukdomen phenylketonuria så ska man undvika spirulina eftersom spirulina innehåller phenylalanine. Detta är en aminosyra som kroppen inte kan ta upp om man lider av phenylketonuria och då väljer phenylalaninet att bege sig till hjärnan där det kan bli skador.
Jag vet inte vad man ska tro på. Här är några källor där några är emot och några påstår att det inte är någon fara:
http://www.vegsource.com/talk/beginner/messages/146470.html
http://www.veganlife.se/Vegetariskt_val.html (nere på vitamin B12)
http://www.dietist.se/fraagor/spirulina-i-pulverform-spirulinajuice-ar-det-farligt
http://en.wikipedia.org/wiki/Spirulina_%28dietary_supplement%29
Jag vet inte vad man ska tro på. Här är några källor där några är emot och några påstår att det inte är någon fara:
http://www.vegsource.com/talk/beginner/messages/146470.html
http://www.veganlife.se/Vegetariskt_val.html (nere på vitamin B12)
http://www.dietist.se/fraagor/spirulina-i-pulverform-spirulinajuice-ar-det-farligt
http://en.wikipedia.org/wiki/Spirulina_%28dietary_supplement%29
Vad äter en vegan? - Dag 3
Lunch - Kidneybiffar gjorda på kidneybönor (såklart), persilja, lök och vitlök. Till det zucchinipasta med röd salladslök, tomat, hampafrön och lite vinäger och kryddor. En avokado slank med också!tisdag 24 augusti 2010
Vad äter en vegan? - Dag 2
Jag fick ingen bild på min frukost eftersom att mobilen hade dött. Men jag gjorde ett tappert försök att illustrera min frukost i photoshop!
Frukost - Samma blåbärssmoothie som igår och tre bitar vattenmelon.
Efter simningen - En kolhydratsbomb med banan, sojamjölk, delicatoboll och hampaprotein mixat till en smoothie.
Grönt te, dadlar och fångarna på fortet.
Lunch - Mammas tomatsoppa med risoni, gröna linser, lök, vitlök, basilika och chili men nybakt bröd till. Som ni ser föredrar vi tjocka soppor.
Qinoua med stekt mangold tillsammans med tomat och vitlök. Lite hummus på sidan.
Efter simningen - En kolhydratsbomb med banan, sojamjölk, delicatoboll och hampaprotein mixat till en smoothie.
Grönt te, dadlar och fångarna på fortet.
Lunch - Mammas tomatsoppa med risoni, gröna linser, lök, vitlök, basilika och chili men nybakt bröd till. Som ni ser föredrar vi tjocka soppor.
Qinoua med stekt mangold tillsammans med tomat och vitlök. Lite hummus på sidan.måndag 23 augusti 2010
TV-tips!
Ett program som har fått mig att tappa hakan är Jamies matrevolution USA där Jamie Oliver beger sig till USAs mest ohälsosamma stad, Huntington, för att försöka ändra på skolmatsystemet. Man kan inte tro sina ögon när ungarna inte vet vad tomat är och när de inte ens använder gaffel och absolut inte kniv i matsalen. Det har varit två avsnitt hittills och det är helt klart värt att se.
Vad äter en vegan? - Dag 1
Ja, nu börjar det! Det kommer bli ett inlägg om dagen som kanske uppdateras några gånger tills dagen tagit slut.
Till frukost blev det en smoothie med blåbär, apelsinjuice och linfröolja. Till det en macka med mjölkfritt margarin, avokado och hampafrön.
Snabblunch med spaghetti, tomat -och hampasallad, hummus, avokado och bjäst (näringsjästflingor).
Aminosyror före träningen, en proteinsmoothie med chokladväxtmjölk, banan, hampaprotein och chia-frön, fem daldar och en B12-tablett efter träningen (märkte nu att jag glömde att ha i linfröolja i smoothien).
Vad nu detta? Kakor till middag?! Ja, det blev så att jag drog iväg till en kompis som bjöd på hembakta kakor!
Snabblunch med spaghetti, tomat -och hampasallad, hummus, avokado och bjäst (näringsjästflingor).
Aminosyror före träningen, en proteinsmoothie med chokladväxtmjölk, banan, hampaprotein och chia-frön, fem daldar och en B12-tablett efter träningen (märkte nu att jag glömde att ha i linfröolja i smoothien).
Vad nu detta? Kakor till middag?! Ja, det blev så att jag drog iväg till en kompis som bjöd på hembakta kakor!söndag 22 augusti 2010
Vad äter en vegan?
Imorgon drar jag igång en följetong som jag kallar "Vad äter en vegan?". Tanken är att under en veckas tid ska ta kort på varje mål jag äter och sedan lägga upp här. Det är perfekt att visa för folk som alltid frågar "Vad äter en vegan?". Kul kul!
lördag 21 augusti 2010
Schysst veganskt Omega 3-tillskott
Hej vänner! Nu kommer lite reklam. Jag har inte provat dessa men de verkar väldigt nice. Omega 3-kapslar som är gjorda på algolja. Dessa är ett av få vegetabiliska som innehåller EPA/DHA-fettsyror. Det är det här som fiskar äter (inte kapslarna då, utan råformen av algen) och det är det som gör att de blir fyllda med omega 3. För de som har lärt sig energipyramiden så är det lätt att förstå att det är mer värt att äta algerna än fisken.Jag har sett massor med omega 3-tillskott med schyssta vegetabiliska oljor men då har de valt att ha det i gelatinkapslar vilket trasslar till det för både vegetarianer och veganer. Kapslarna i dessa är helt vegetabiliska. Det borde de andra tillverkarna också satsa på.
Det enda negativa jag kan komma på är priset... 5:50:- per kapsel är faktiskt inte så billigt, men det är säkert värt det. Ni som konsumerar alkohol och/eller tobak kan ju köpa sådana här istället så har ni inte råd med lika mycket smuts ;)
https://veganlife.123ehandel.se/product.html/pure-one-omega-3-2?category_id=21
Shoppingtur på bondens marknad
Varje lördag vid den här tiden på året kommer "Bondens egen marknad" till stan där lokala jordbrukare säljer krav-odlade grönsaker, nyplockade bär, honung och lite kött och fisk. Idag tog jag en tur i stånden och fyndade massor med fräscha grönsaker. Det blev sammanlagt runt 100:- skulle jag tro.
Det blev två majskolvar, ½kg tomater (som liknar de vi åt i Italien! Hoppas de är lika goda), ett knippe röd salladslök, ett knippe mangold och en chilipeppar som hette jamaican bell.
Med dessa grönsaker, och lite som finns hemma, ska jag laga en fin middagsmåltid till min kära flickvän. Hoppas det blir bra!
Det blev två majskolvar, ½kg tomater (som liknar de vi åt i Italien! Hoppas de är lika goda), ett knippe röd salladslök, ett knippe mangold och en chilipeppar som hette jamaican bell.
Med dessa grönsaker, och lite som finns hemma, ska jag laga en fin middagsmåltid till min kära flickvän. Hoppas det blir bra!
fredag 20 augusti 2010
Kompis?
Någon som har lust att hänga med ut i spåret någon dag? Det är ju så trevligt att ha någon att prata med när man springer!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
